Den som myntade begreppet pappaledig var en skämtare med ytterst sadistisk humor. Man är väldigt mycket pappa (vilket är bra) och väldigt lite ledig (mindre bra). Jag hinner och orkar knappt se några filmer just nu (ett par avsnitt från Seinfeld-boxen är ungefär vad som hinns med innan kvällskoman slår till) och eftersom jag inte vill att det här ska bli en gnällig pappablogg har jag bestämt mig för att det är dax för Conan att ta en paus. Men vänta: innan det bryter ut en eventuell självmordsvåg kan jag trösta er med att jag fortsätter skriva texter på Weird Science med jämna mellanrum, så allt hopp är inte ute.
Nu ska jag ägna mig åt att läsa böcker, åt att se så mycket film jag kan, och åt tjejen ovan. Vi ses igen om en månad eller mer. Stay black!
