måndag 27 februari 2012

Rabies + Poe torsdag 1 mars!


Dags igen! Jag har fått förnyat förtroende att leka Billy Crystal på NjutaFilms Premiere Nights - nu på vårens andra grindhousekväll, då jag kommer att introducera tvenne ytterst smaskiga filmer.

Först Rabies (aka första israeliska skräckfilmen) och sen Edgar Allan Poes "Sagor från de döda", klassisk kostymrugg från 1967 där tre regissörer – Louis Malle, Roger Vadim och Fellini – gör varsin Poe-klassiker. Terence Stamp, Alain Delon och Jane Fonda i rollerna. Slurp!

Detta äger rum torsdag 1 mars med start kl 18:30 på Bio Rios Salong 4.

Mer info och biljetter här.

Facebook-event här.

Välkomna!

torsdag 23 februari 2012

The Shins - Simple Song

Ojojoj så snyggt! Shins fantastiskt mysiga nya singel får en likaledes briljant video, med tydlig inspiration av Wes Anderson på Tenenbaums-humör.

Peppen inför Shins spelning på Debaser Medis den 30 mars ökade just några snäpp. Enda lilla abret är att det hann bli slutsålt innan jag kom till skott. Satteh... har du en biljett att sälja, tveka inte att höra av dig.

måndag 20 februari 2012

IMDb plot keyword: "sökt"




Rian Johnson
slog igenom 2005 med Brick, en lågbudgetkriminalare med high school-ungdomar som pratade hårdkokt film noir-dialog i ett slutet, ödesmättat noir-universum, fastän allt utspelade sig i en solig förort i Kalifornien, och de viktiga drogdealarna och dödsdomarna utfärdades i pappas gillestuga. En genialisk stilblandning som blev en mäktig liten film, och Joseph Gordon Levitts indie-genombrott.

Sen dess har jag hört Rian Johnson som gäst i olika podcasts (tex /Filmcast och Filmspotting) där han är extremt torr och rolig på ett drygt sätt. Han har dessutom en supermysigt geekig röst. (Jaja, jag erkänner: jag skulle vilja vara hans kompis.)

Det fanns alltså viss pepp på Johnsons andra film The Brothers Bloom som jag till slut såg häromkvällen. Det är en rövarhistoria med Mark Ruffalo och Adrien Brody som professionella con men som försöker blåsa Rachel Weisz på hennes miljoner. Men bara fem minuter in börjar filmen kännas småjobbig, med en sökt charm som aldrig vill infinna sig. Berättarröst, snyggt formgiven grafik i bilden, quirky barn och förment dråpliga scener som skriker Wes Anderson, eller rättare: det känns som om någon verkligen velat göra en Wes Anderson-film, men missat de ömsinta karaktärerna. Brody och Ruffalo jobbar på men rollfigurerna i The Brothers Bloom är tomma, och Rachel Weisz knasiga miljonärstjej var säkert festlig för henne att spela men hon är föga mer än en snäppet äldre Manic Pixie Dream Girl. Med ett ord: sökt.

Nä, nu peppar vi istället på Looper, Johnsons kommande tidsreseraffel med Bruce Willis och Gordon-Levitt, där han enligt uppgift tagit in Primer-skaparen Shane Carruth som time travel-konsult. Lär bli bra! Premiär 2013. 

måndag 13 februari 2012

The Killer "elite"



OK, jag lovade ju mig själv förra året att se bättre filmer men vad kunde passa bättre till en ledig förmiddag än en ny brittisk/australisk actionrulle starring Jason Statham och Robert DeNiro? För dom två har väl aldrig gjort något dåligt? Särskilt inte De Niro? Och särskilt inte se senaste tio åren? 


Killer Elite har tyvärr inget med Peckinpahs sjuttiotalsvåffla The Killer Elite att göra utan bygger på romanen The Feather Men med påstådd verklighetsbasis skriven av en före detta SAS-man och äventyrare vid namn Ranulph Fiennes, och redan här inser jag att Fiennes (no relation till Ralph) och hans Wikipedia-sida är ungefär tjugo gånger mer intressanta än filmen baserad på hans bok. T ex:


a) Fiennes var ett av sex namn på en shortlist för att avlösa Connery som den nye Bond, men blev ratad av Cubby Broccoli eftersom han hade "hands too big and a face like a farmer",



b) hans fullständiga namn är Sir Ranulph Twisleton-Wykeham-Fiennes, 3rd Baronet,


c) han var den förste att vandra till fots till både Nordpolen och Sydpolen och den förste att korsa Antarktis till fots,


d) han har skrivit 19 böcker.


Man borde alltså göra en film om honom, istället för en kass actionmacka med töntig dialog baserat på en av hans böcker. Titeln Killer Elite antyder ju att vi ska få möta själva eliten bland kontraktsmördare, men snubbarna här är trots att vi får se dem slå och sparka jättemycket och ha tuffa solglasögon rätt så klantiga och osmarta. Man föreställer sig att yrkesmördare på elitnivå ska vara lite som de agenter Bourne möter: vältränade, anonyma, diskreta, kunna slåss, kanske kunna lite parkour också. Fast vad vet jag? Elitmördare kanske är brittiska yobbon i fula skinnjackor som Statham? Eller sextioåriga gubbar med kulmage och skjortan utanpå jeansen som De Niro? 

Clive Owen spelade ju en perfekt mördare i första Bourne, han som dör ute på fältet i en ömsint scen. Här är han ett badass som kämpar med klumpigt skriven expositionsdialog och får spö av The Stath. Ovärdigt!




onsdag 8 februari 2012

"What do they look like, Jimmie? Dorks. They look like a couple of dorks."



Jorå, jag ska börja skriva igen. Fasen vet vad som har hänt, är så akut drabbat av en alltigenom kvävande tröttma på kvällarna att jag knappt orkar spela WordFeud, och just nu känns det helt overkligt att jag överhuvudtaget skulle kunna skriva en enda rad om en film. Nånsin. Men det brukar gå över. Tills dess matar jag den här sorgligt undernärda bloggen med lite ogenerad reklam för Stockholms Filmquiz (som ju består av sex oerhört trevliga geeks inklusive mig) och vårt kommande quiz på Pet Sounds Bar den 16 februari. Bor du i Stockholm är du enormt välkommen! Vi kör tredje torsdagen varje månad. Gör du inte det är du också välkommen, men du kanske föredrar att följa oss i det trygga ljuset från dataskärmen? Då är det bara att trycka like på vår sida på Facebook så får du kluriga miniquiz varje vardag.

Klicka här!


Och stay tuned, Conan will rise from the grave. Soonish.