In i dimman

The Mist från 1980 är en av Stephen Kings bästa och mest rafflande noveller. Imorgon går filmatiseringen upp på svensk bio. Manus och regi av Frank Darabont som därmed har gjort fyra King-filmatiseringar (dock varken fängelse eller feelgood den här gången).

Jag gillade The Mist som fan, med vissa reservationer, särskilt med tanke på slutet som sannerligen är något att bita i. Läs mer på Weird Science!

Eccos in itörnity!

Det här är kul, snyggt och kärleksfullt gjort. Man lyckas till och med få Anders Svensson att se lite tuff ut, vilket är klart imponerande. Och att Larsus Maximus har en "scenisk närvaro" snäppet lägre än en lyktstolpe är väl bara en del av grejen. Men när han sen börjar prata, och sportar en svengelska som skulle få själve Ingvar Carlsson att rodna, blir jag stressad. Lyssnade han aldrig på Beatles när han var ung, och sjöng med i texterna? Har han inte ett jobb där han rimligtvis borde träffa och samtala med engelsktalande människor på stadig basis? Eller har reklambyrån sagt åt honom att bre på lite extra, för att det blir sådär härligt töntcharmigt som det ska vara i svensk reklamfilm? Hoo noos.

Sydney Pollack RIP

Sydney Pollack gick tråkigt nog bort igår. Läs min hyllning på Weird Science. Och har du fortfarande inte sett Michael Clayton, där Pollack gjorde en av sina allra sista roller, är det dags att göra bot - filmen är lysande. Gå och hyr, bums!

Det lever igen!

Nu får det räcka med pappagnäll. Dags att blogga lite också. Vi hörs framöver!