tisdag 12 januari 2010

Ah, the irony!

Typiskt! Just den hösten då jag skulle vara lite drama queen och dra den gamla klassikern »för sjuk för att blogga« så händer allt - först får jag a) åka till Los Angeles och intervjua skådisar i Beverly Hills, och strax därefter b) bli kallad »tjock, mustaschprydd, medel­ålders, obegåvad, illaskrivande« av min forne idol Johan Croneman i nollnolltalets kanske konstigaste svenska filmrecension. Jag tar det här som ett tecken på att det är dags att hoppa upp i sadeln igen. Just i detta nu nu är jag uppfylld av två saker: Philip Glass mäktiga The Grid (från mästerverket Koyaanisqatsi) i lurarna och Conans känslosamma och oerhört snyggt formulerade statement till NBC. Så jag känner mig svårt peppad att göra en liten comeback. Jag hoppas att ni fortfarande är med mig! Ses snart igen.

11 kommentarer:

Martin sa...

Jag har suttit här och väntat hela tiden. Bra att du är tillbaka.

Konrad Olsson sa...

Fortfarande här, min vän. Välkommen tillbaka.

Pablo Money sa...

Ach du lieber! Detta är goda nyheter. Blogga, blogga som vinden!

Jonas sa...

Jodå, jag är här.

Hasse sa...

självklart är vi med dig Conie. Mäktigt!

Herr Bergström sa...

Nix, jag har gått vidare. Tänk på det innan du slutar nästa gång...

Magnus S sa...

Right behind you, baby!

Conan sa...

Tack, vänner! :D
Fredrik, hur kan jag vinna dig tillbaka?

Herr Bergström sa...

En biodate med öl efteråt?

Anonym sa...

Väntat och längtat. Varmt välkommen.

Conan sa...

Anonym: tack! :)
Herr B: you got it! Ska bara skriva klart min bjässetext till Café först. Vi hörs!