Oscargalan LIVE AN' DIRECT!

Kära vänner, det är natten mot måndag 28 feb, klockan är 02:15 och jag har slitit mig upp ur sängvärmen för att bränna av ännu en Oscargala. Denna gång kommenterad i realtid under sändningen, för dig som inte orkade sitta uppe (eller se det kortare sammandraget, eller välja det självklara alternativet och spela in galan på video för att kunna spola förbi all dödtid... ok, jag gör det här för mig själv inser jag men vad tusan).

En kvart kvar och stjärnorna passerar revy på röda mattan och två asskissers står i vanlig ordning och ställer kladdiga frågor till alla. En av dem är Billy Bush, Dubyas illustre kusin som är lagom speedad och närmast skriker om hur ”exciting!” det är att det bara nu är sju minuter kvar!!! Nåja. SVT:s bisittare är hon från Kulturnyheterna flankerad av den alltid stabile Göran Everdahl och Susanne Ljung som får äran att kommentera folks kläder.

Hur ska Chris Rock göra entré och ska han vara kontroversiell? Bäva månde Hollywood? Eller? Vi får se. Det börjar i vanlig ordning med ett självförhärligande collage med snuttar ur klassiska filmer, nytt och gammalt om vartannat. Ååh vad många år av magi vi skapat och yada yada. Småsmetigt som vanligt och rätt fint faktiskt, med trygg speakerröst av Dustin Hoffman. Sen kommer Chris Rock - och gör en klassisk Billy Crystal-monolog: vass, rapp, full av pikar men ganska harmlös egentligen. Det vita Hollywood får några obligatoriska tjuvnyp, annars inget som föranleder censur. Nåja. Det är roligt och välskrivet som vanligt men ingen match för Crystal.

Så dags för kvällens första Oscar: Art Direction. Och här kommer en av årets mer märkliga innovationer: alla de nominerade radas upp på scenen och måste stå och titta på när de inte får en Oscar. De ska väl ändå inte göra samma sak med skådispriserna? Det vore rent sadistiskt… Aviator vinner i tung konkurrens med En långvarig förlovning och Lemony Snicket (där en gammal Tim Burton-kumpan, Rick Heinrichs, är nominerad). Månne den första i en lång rad för Aviator?

OK, över till kvällens första tunga Oscar: Bästa manliga biroll. Fan vad kul om det faktiskt blev Thomas Haden Church som var fullkomligt briljant i Sideways eller den otroligt coole Clive Owen för Closer, men det lär väl bli Morgan Freeman? Jodå. Lång och trogen tjänst. Första statyetten för Million Dollar Baby.

Äntligen! Dags för kvällens första musikinslag – Beyonce sjunger en låt från Gosskören – på franska. Eller något som vagt påminner om franska. Ingen vet riktigt.

Bästa animerade film så, slaget står förstås mellan Shrek 2 och The Incredibles (Shark Tale blev väl aldrig den succé som DreamWorks hoppats på?). And the winner is… Pixar. Igen. Ingen skräll där, men Shrek 2 var ju den bättre filmen.

Scarlett Johanson kommer ut på en balkong och ingen vet var de ska titta. Presenterar den där middagen då alla tekniska achievements har delats ut men som är så oglamorös och förstås kändisfri att vi bara får se höjdpunkter. Ett antal skäggiga gubbar är glada och Scarlett skrattar artigt bredvid podiet.

Då är vi framme vid Bästa kostym: Pierce Brosnan flankerad av dataanimerade Edna från The Incredibles påar. Småkul. Det blir Sandy Powell för Aviator. Har inte hon vunnit förr? Jo, det var hon som vann för Shakespeare in Love. En gammal trotjänare.

Sen kommer ett filmat inslag från något multiplex där Chris Rock har gått ut och frågat svenne banan (eller i detta fall unga svarta) om de sett de fem nominerade till bästa film. Föga förvånande har de inte det utan gillade White Chicks och Riddick istället. Snygg satir över att årets storfilmer inte varit några kioskvältare vilket juryn fått en del kritik för.

Över till Bästa kvinnliga biroll! Oj vad fint om Sideways kunde vinna med Virginia Madsen, som vi minns från formidabla skräckisen Candyman och Dennis Hoppers svettiga noir The Hot Spot. Har inte hon gått rakt från b-träsket till Sideways till nominering eller är det bara jag som tappat kollen? Lilla Natalie Portman är också nominerad men hon vinner väl inte? Nej, det blir storfavoriten Cate Blanchett som vinner för Aviator. Well, hennes manierade insats som Katherine Hepburn var underlig att skåda men ganska underhållande. Vete fan om det skulle blivit en Oscar dock, CB har varit bättre. Var hon nominerad för The Gift?

Johnny Carson har gått ur tiden och en obligatorisk hyllning visas, dock helt osmetig utan bara rolig. Han var värd för galan i många år och ett antal coola snuttar radas upp. ”I see a lot of new faces here tonight. Especially on the old faces”. Hehe! Har läst det citatet förut nånstans, det är fan klassiskt.

Bästa dokumentär påas av Leo DiCaprio och nu måste de stackarna stå på scen i år. Skandalen i år är förstås att Fahrenheit 9/11 inte är nominerad. Fegisar. Morgan Spurlock reppar Super Size Me som är den enda filmen av de nominerade som gått på bio i Sverige. And the oscar goes to… Born into Brothels, om barnprostitution i Indien eller något liknande. Worthy. Garanterat.

Dags för Bästa klippning: Aviator, Collateral, Neverland, MDB, Ray... kan det bli Thelma? YYESS! Thelma Schoonmaker! Den gråhåriga nestorn har inte vunnit sen Tjuren från Bronx 1981. På tiden! Hon berömmer Scorsese som ”tänker som en klippare” när han filmar. ”It’s really you Marty”. Undrar om inte Marty fäller en liten tår i sin fåtölj. Rara fina Thelma. Måtte Marty också få en gubbe ikväll!

Kvällens andra musikinslag och… Jesus krist, det är Counting Crowes med den där rätt hemska men otäckt catchy låten från Shrek 2. Sångaren är äldre och fulare än nånsin, dock lite fetare och med högre hårfäste upp till dreadsen. En styggelse.

Adam Sandler skojar till det… ska påa Bästa adapted screenplay. Uff, måtte inte Linklater vinna med Before Sunrise. Heja Sideways! Och det blir…. JAPP! Alexander Payne och Jim Taylor, favoriterna, vinner. Hurra! Giamatti och Thomas Haden Church myser i sina stolar. Gött.

Jake Gyllenhaal knappt igenkännlig i Desert Storm-snagg kommer in med den unga tjejen från Crouching Tiger (som har så tung brytning att hon får säga väldigt lite) och annonserar Bästa FX. Harry Potter och I, Robot är med… bra effekter, kass film. Dykstra måste väl vinna för Spider-Man 2? Vinner gör… jepp, det är Spider-Man 2. King! Fyra gubbs går upp på scen och fyra unga fruar hoppar jämfota av lycka i sina bänkrader.

OK, nu kommer den där skäggiga tråket Jack Valenti, chef för AMPAS, upp på scen för sitt obligatoriska tal. Tacknämligt kort dock, och glider snabbt över i en tribut till de amerikanska soldaterna. Publiken klappar lydigt. Ojoj, de filmar Mickey Rooney som inte direkt blir inte yngre. Han ser mer och mer ut som Gollum på värktabletter. Al Pacino kommer upp och ska ge en Hedersoscar till Sidney Lumet. Al ser fräsch ut. Lumet tackar Jean Vigo, Scorsese med flera för inspiration. Ojoj, en av döttrarna (som sitter med familjen på hedersläktaren och gör hockeyhejarop) har enorma bröst och ser ut som Raqel Welch. Lumet håller ett bra tal och är väl hyfsat ung för att få lifetime achievement? Nja, ser nu att han är född 1924. Ser rätt välbehållen ut för sin ålder. Everdahl spekulerar i att sista utvägen för Scorsese – om han hemska tanke skulle bli snuvad på regioscarn i år – är att få en lifetime achievement på ålderns höst. Perish the thought!

Musik: Beyonce igen, hon ska tydligen sjunga alla de nominerade låtarna? Snark. En rätt läskig låt från Andrew Lloyd Webber-rullen är vad som bjuds. Prince är i publiken!

Stackars Jeremy Irons står mitt i publiken och ska påa Bästa live-action kortfilm. Blek och förvirrad. Det smäller till i närheten, ”i hope they missed” quippar Jeremy och alla skrattar. Vad hände? Vinner gör… Wasp av Andrea Arnold som har VÄLDIGT gula tänder. Uppfriskande att se en vanlig sunkig lågstatusregissör mitt bland alla fixade megastjärnor.

Yay, det är Laura Linney (grrr) som ska presentera Bästa animerade kortfilm. Ännu ett gäng filmer man inte sett. Bill Plympton är där! Vinnare: Ryan, tecknad doku om Ryan Larkin (who he? kanske borde läsa på) som tydligen visades av SVT tidigare inatt. Bra gissat, SVT! Repris, please?

Babe alert igen! Kate Winslet påar Bästa foto. Scorseses gamle kumpan Robert Richardson för Aviator måtte väl vinna? Eller En långvarig förlovning som såg fantastisk ut. Nä, Aviator vinner! En pinne till för Scorsese. Richardson är väl värd sin staty, hans jobb med Scorsese och Oliver Stone på Casino, Natural Born Killers mfl var ju fenomenalt. Karln har vit Joel Schumacher-lugg till vitt skägg och drar ett föredömligt kort tal där han känsligt tackar sin sjuka mor.

Reklambreak igen och nu ligger vi tydligen före schemat. Utlokaliseringen av en del prisöverlämningar till publiken verkar ha tagit skruv, även om det ser hyfsat taffligt ut i teve. Studioinslag om den svenske ljudeffektskillen med den risiga barret som är nominerad för Bästa ljudklippning på Spider-Man 2. Paul Ottosson heter han visst.

Salma Hayek och Penelope Cruz i nån slags latin babe-bonanza påar tillsammans Bästa ljudmix. Ray vinner, närbild på Jamie Foxx som uppenbarligen inte har den blekaste aning om att det var rätt killar som vann. Hehe, inte lätt att ha koll på the little people... Bästa ljudklippning härnäst och mellansnacket mellan latinobrudarna är bottenlöst töntigt. Som sig bör. Samma filmer återkommer i stort sett. The Incredibles vinner, svensken dessvärre snuvad. Pristagaren Randy Thom brasklappar vänligt men bestämt: detta är inte ett tekniskt pris utan ett konstnärligt. Väl rutet.

Bla-de-blah… Cruz är avpolletterad men Salma Hayek får stå kvar eftersom nästa låt hade lite spanskt inslag i form av Santana på gitarr. Gud hjälpe oss, nu sitter Antonio Banderas i Ricky Martin-outfit och sjunger låten kompad av Santana i gubb-basker. Det är ganska fruktansvärt. Låten kommer från Motorcycle Diaries och hade antagligen en melodi i originalet men den är omsorgsfullt bortblåst av Banderas wailande.

Natalie Portman ska dela ut Bästa kortdokumentär och nu måste de nominerade återigen stå på scen men nu börjar man vänja sig – det funkar rätt bra faktiskt. Oscarn får… HBO-producerade Mighty Times: The Children’s March – utan att ha nån koll känns det omedelbart som en vinnande film: barn, en marsch, säkert om medborgarrättsrörelsen? Jajemen, en titt på IMDb ger oss rätt. Hehe.

Miniprata med Chris Rock som påar ”Oprah’s favorite white man” närmare bestämt John Travolta som ska påa Bästa originalmusik. Travolta har tack och lov både bantat en smula och sparat ut sin hemska crewcut – som fick honom att se väldigt satt och fet ut - och nu börjar det minna om hans Vincent Vega-frippa från Pulp Fiction. Vinner gör… Finding Neverland, musik av Jan Kaczmarek. IMDb ger vid handen: exilpolack med ett gäng oanmärkningsvärda filmer under bältet, bland annat den stentrista Unfaithful med Richard Gere. Ett rejält lyft ikväll för den gamle polacken. (Nu tråkar jag till och med ut mig själv…)

Saved by the bell! Marty äntrar scenen. Iförd riktigt tjocka gammelmansglasögon i terminalmodell ska han presentera Gene Hirschfeld Humanitarian Award till någon som förtjänat det ”dubbelt upp” enligt Scorsese. Det är en gammal stöt som jobbar med filmrestaurering, ett ämne som förstås ligger Marty varmt om hjärtat.

Annette Bening – som börjar bli mer och mer lik sin hubby Warren Beatty för varje år, creepy – presenterar Yo-Yo Ma som ska lira ett stycke från… ah, nej, det är ett klassiskt stycke. Som bakgrund till In memoriam-collaget. Som vanligt -- shit, har Russ Meyer dött? sorg! – får de skådisar som gått bort mest applåder, ”vinner” gör Ossie Davis, Christopher Reeve och förstås Brando som inte helt otippat fick avrunda sekvensen. R.I.P.

Reklambreak igen och Micke Nyqvist är i studion, klen tröst till att inte få vara med live på galan kan man tycka (han fick ju inte permis från Dramaten som bekant) men Micke är en trooper och håller humöret uppe.

P Diddy (för kvällen under sitt seriösa namn Sean Combs) ska påa kvällen sista nominerade låt och det tackar vi för. Hua, han blajar nåt om ”the inner child” vilket inte bådar gott och det är – skräll! – Beyonce IGEN. Nu parad med Josh Groban. Det är en enormt slibbig låt från The Polar Express och Josh låter inte helt olik Loa Falkman ”You have everything you need/If you just believe”. Snyft. Så vackert!

Prince på scen vilket förklarar varför han satt i publiken tidigare. Karln ser inte ut att vara en dag över 35 vilket väl är lite skumt, hur gammal är han? Damn, han är född -58! Lite hjälp av kniven där kanske, men det syns alls inte. Nu ska det äntligen bli Bästa låt och det är… Motorcycle Diaries-låten som så känsligt slaktades av Banderas tidgare. Kompositören sjunger något finstämt och eventuellt erotiskt på spanska och publiken lyssnar andäktigt. Sen han ba: ”Gracias! Ciao!” och av scenen. Detta är konst.

Sean Penn blajar på om vilka fina kvinnliga aktriser vi har, till osäkra applåder. Dags för Bästa kvinnliga huvudroll! Annette Bening, tjejen från Maria Full of Grace (chanslös, får artigt entusiastiska applåder), Imelda Staunton från Vera Drake (dito), favvon Hilary Swank (hon vann väl för Boys Don’t Cry, kan hon vinna igen?), Kate Winslet (HEJA!!). And the Oscar goes to… Sean Penn ser lurig ut… Hilary Swank! Gäsp. Swank är tagen som fasen, darrar på manschetten. Det är vackert men det är väl själva satan att Eternal Sunshine – förra årets näst bästa film – skulle bli så förbigången! Nå, jag har inte sett Million Dollar Baby,
Hilary tackar klipparen, Clintans gamle kumpan Joel Cox, det är respekt. Till sist Clintan, som blir utsatt för kompakt lovebombing varje gång han har en film på gång.

Reklampaus igen och Micke Nyqvist får känna på en Oscarstatyett. Spänt i svenska studion ty nu är det tid för Bästa utländska film. Det är Gwyneth som fått äran. Kay Pollak ska ju vara chanslös enligt förhandssnacket men vem vet, bollen är ju rund etc. As it is in Heaven kommer först, sen ännu mer innerlig sång i den franska körfilmen. Så Hitlerfilmen, sen den spanska med Javier Bardem som alla tror ska vinna. Till sist Yesterday. Och vinner gör… Spanien! Som väntat. Burr, det blev faktiskt lite otäckt där, tänk om Kay hade vunnit, det hade varit hur bizarrt som helst.

Snabbsammanfattning: inga som helst överraskningar hittills! Alla favoriter har vunnit och inte en enda skräll so far. Nu återstår bara de tunga kategorierna, ska bli spännande att se om det blir Clintan eller Scorsese som ska dominera…

OK, slutblajat ty nu är det Bästa originalmanus. Måtte Kaufman vinna för Eternal Sunshine! Och vinnare är… JAPP!! Det är Kaufman och Gondry som vinner. Fy fan vad gött!! Kaufman är liten och kortväxt och tagen av stunden, stressad av trettisekundersregeln stackarn. Ser betydligt bättre ut än sitt ynklige alter ego (i Nicolas Cages svettiga skepnad) från Adaptation. Första priset som faktiskt kändes en smula otippat, och en liten upprättelse för Eternal Sunshine.

Reklam igen, de kommer alltid tätare på slutet. Nu börjar det dra ihop sig. Bästa manliga huvudroll står på tapeten och det är Theron som ska dela ut. Jamie Foxx kan väl börja resa på sig redan, eller? Allt annat vore vansinne. Don Cheadle ser förtjust ut men vet redan att han är en loser. Sen Johnny Depp, skitsnygg som alltid i beatnikskägg. Leo så, flankerad av Bundchen, sen Clintan?? Han är banne mig nominerad för rollen i MDB också, det hade jag missat, host. Till slut Jamie Foxx som antagligen peppar för tacktalet (liksom alla andra i publiken). And the Oscar goes to… Jamie Foxx. Jaha, kvällens mest givna Oscar är ett faktum. Foxx repriserar sin drill från Golden Globe och Director’s Guild-galorna. Taylor Hackford har tårar i ögonen. Oprah gör en Right on!-gest från läktarplats och Foxx hyllar Sidney Poitier. Precis som på Golden Globe tackar han djupt sin döda farmor och precis som på Golde Globe börjar han gråta… Det är rörande. Dock inte lika piggt som på Globe-galan som var mer känslosamt och energiskt men han börjar ju bli van vid det här laget.

Det går med rasande fart nu på slutet, bara Film och Regi kvar och just nu känns det som galan gått rekordsnabbt. Bästa film? Finding Neverland? Nja. Ray? Kanske. I en rättvis värld borde Sideways vinna men är sannolikt för smal. Aviator? Inte Scorseses bästa men han kan ju vinna för lång och trogen. Nej, jag tippar Million Dollar Baby här. Men först Julia Robert och Bästa regi! Fort går det, fort som satan. Vinner gör… Clintan! Väntat, men gud vad trist för Scorsese, tydligen är det sjunde gången han blir snuvad. Clint tackar sin mamma som av allt att döma är 97 år gammal. Clintan är avspänd och proffsig och skojar om sin ålder. Spoken like a true pro. Men det skulle ändå varit Marty däruppe.

Bästa film, ska Scorsese få upprättelse där? Streisand/Hoffman ska dela ut den sista statyetten. Vinner gör… Million Dollar Baby. Crazy. Clintans unga fru vet inte vad hon ska göra av all lycka. Albert S. Ruddy som vann för Gudfadern står på scen igen och grymtar med grumlig basröst. ”I’m gonna look at this, then I’m gonna die and go to heaven. Thankyou.” Så ska ett tacktal avslutas!

Summa summarum i stort sett inga överraskningar och deppigt nog ingen Oscar för Scorsese men förhoppningsvis kan han komma igen – Aviator är ingalunda hans bästa film och vid 62 bör han ha 10-15 verksamma år kvar så vi håller tummarna. I år var galan närmast kliniskt befriad från överraskningar och skandaler och hela tillställningen gick oväntat snabbt, blott tre timmar från start till mål och den nya modellen med utlokaliserade prisöverlämningar gjorde tydligen susen. Chris Rock gjorde en självklar insats och kommer säkert att få göra repris framöver även om jag saknade Billy Crystal en smula.

Nu är klockan drygt 06 och sängen hägrar. Hooray for Hollywood och på återseende!