måndag 30 juni 2008

The Ruins



"Four Americans on vacation don't just disappear!"
Så hulkar en av ungdomarna i The Ruins, när han insett att de spännande Maya-ruinerna man jeepat ut till för en mysig hajk tyvärr visar sig bjuda på extrema otäckheter. Uppenbarligen har han inte sett vare sig Hostel eller nån av alla dess efterföljare - för amerikanska ungdomar på luffen kan förstås numera vara glada om de kommer tillbaka med alla kroppsdelar (eller åtminstone livet) i behåll.

Den här repliken - som sägs på fullaste allvar men väl ändå måste vara ett självironiskt metaskämt? - är annars det enda som är lite kul med The Ruins.

Filmen bygger på en roman av Scott B Smith, mest känd för A Simple Plan som blev till en tajt och snöig liten thriller i Sam Raimis kapabla händer. Även här har Smith skrivit manus, men det funkar inte riktigt lika fint den här gången.

I The Ruins är det inte inavlade och stycksugna öststatare i bylsiga Adidas-overaller som står för skräcken, utan köttätande växter med smak för välgymmade amerikanska kroppar. Vilket ställer till problem för Smith och hans regissör. I romanform kan det nog pirra till när plantorna går till attack - herregud, Stephen King har ju fått både parkerade bilar och skrivmaskiner att bli ruskigt otäcka - men på film blir det knepigt. De ondskefullt nynnande, långsamt slingrande blommorna blir ungefär lika skrämmande som Shyamalans närbilder på vajande träd och ängar i The Happening. Man tappar dvs inte direkt brallorna av fasa.

Vis av detta faktum, eller bara i allmän zeitgeist efter Hostel, Saw-franchiset och alla andra tortyrfilmer (är inte slaktvågen på väg att ebba ut förresten?) fokuserar Smith istället på kladd och lemlästning. Hur det känns att klösa ut en slingrande växt ur sitt eget mellangärde, eller amputera någons ben med hjälp av en stenbumling och en rostig kniv, utforskas i detalj och på ett sätt som lär ha renderat minst ett fyrsidesreportage i Fangoria.

Mumma för gorehounds alltså, men tyvärr mer äckel än skräck för den som är mer sugen på lite raffel än på nån som karvar runt i låret på en gallskrikande backpacker.

Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer: