torsdag 22 juni 2006

Till Staffan Lindeborgs försvar



Det är kul att läsa VM-bevakningen hos Måns, Kjell och Degrell, men det stör mig en smula att Staffan Lindeborg-bashingen är så självklar. Utifrån mitt perspektiv - perspektivet hos nån som inte kan ett skit om fotboll och aldrig kommer att kunna lära sig nåt (det nördutrymmet i hjärnbarken är vikt för film och släpper inte in nåt annat) men som gärna betar av i stort sett alla matcher när det vankas EM och VM - är Lindeborg grymt bra. Om man inte måste haka upp sig på de eventuella plattityder eller felaktigheter han trillar ur sig kan man fokusera på annat. Till exempel hans faiblesse för att konsekvent vända på diftongerna: Joe Cole blir Joo Cool och Rooney blir Rowney (en charmig ovana Arne Hegerfors glömde kvar när han lämnade SVT). Beckham blir med samma självklarhet Backham, matchen heter - alltid - mattjen. På bildbylinen på SVT:s grafik ser Lindeborg ut som en blond version av, eh, den där koleriske killen i bunkern i Undergången (och Glenn Strömberg har lånat "frisyren" Nick Nolte sportade i sitt obetalbara mugshot för några år sen).

Lindeborg-vurmen får förstås näring också av den fantastiska off the air-sekvens Filip & Fredrik hittade till 100 höjdare, den där världens genom tiderna bästa pingisspelare i ett slag degraderades till Staffans personliga butler och fick agera hjälpsam telefonsvarare ("J.O., kan du ta den här?") samtidigt som Staffan pysslade med annat. Lindeborg är förstås måttlöst oförskämd, men på ett så tankspritt och helt apropå-sätt att man måste kapitulera.

Men framförallt är det samspelet mellan Staffan och Glenn Strömberg som gör att Lindeborg känns omistlig. Precis som Kjell påpekar är det uppenbart att de gillar varandra och har ett klockrent samspel där Lindeborg står för nerven och Glenn för att vara... Glenn. Duon var i sitt esse under Sverige/England-matchen, särskilt under en av målchanserna när Lindeborg blev så upphetsad att Glenn klagade på att han fick saliv i ansiktet och apropå kaoset framför mål hjälplöst utbrast "Vad hände, Staffan?" Det är, på sitt sätt, världsklass.

3 kommentarer:

Anonym sa...

visst har Lindeborgs feluttal ett härligt underhållningsvärde. Alla tycks ha sina egna favoriter ur hans rika palett, min är "Camppp-bell".

Anonym sa...

Växte upp och bor i samma håla som Lindeborg kommer från. Den heter Hovslätt och ligger en bit utanför Jönköping. Jag stödjer Staffan till 100% och ni ska veta att det är många som pratar som honom här.
Ha det.

Anonym sa...

Härligt att du uppmärksammar det allt vanligare uttalet av "matchen" (alltid i bestämd form). Det är många fler i bollvärden som använder samma uttal som Lindeborg, bl a herr Ibrahimovic. Jag har blivit så förtjust i uttalet att jag försöker lära mig själva att säga mattjen så ofta det går.