Julfilm... smaka på ordet. Om man undantar klassiska mästerverk som Gremlins, Die Hard och It's A Wonderful Life så bjuder genren mest på helylleamerikanska och ärkesentimentala pekoral. Samt Jingle All The Way aka Klappjakten, en av de mest bizarra filmer Schwarzenegger gjort (och en garanterad pick-me-up om du känner dig deppig och vill bli på gott humör).
Men julfilm behöver inte vara Tim Allen-slem: i slutet av förra året gick två smått lysande julfilmer upp i USA, och kommer hit nu efter ett år i malpåse.
Will Ferrell spelar huvudrollen i ELF, en söt historia som släpptes direkt på dvd igår. Buddy är en människa som av misstag hamnat hos tomtenissarna som spädis och nu hjälper till i deras julklappsverkstad. Hans enorma storlek ställer till problem för de andra nissarna - cue ett antal småroliga scener i stil med Supernollan och Steve Martins extremt dåliga taktkänsla där han växer upp i en svart sydstatsfamilj i Mississippi - och Buddy beger sig till New York för att hitta sin rätta identitet.
Scenerna i tomtebyn är rara och scenografin är riktigt snygg, det är gjort med kärlek och ser ut att vara en hyllning till stop motion-animerade dockfilmer från sextiotalet. Och när Buddy kommer till storstan blir det många festliga kulturkrockar: den barn-lika mannen som oskuldsfullt möter storstadens hårdheter har vi sett förut och tankarna går osökt till Big (precis som Tom Hanks hänger Buddy på leksaksavdelningen på ett stort varuhus).
Jon Favreau (som aldrig riktigt kommit igång efter Swingers) regisserar och dyker upp i en liten roll, och Peter Dinklage, den lille mannen från Station Agent, gör ett brutalt roligt inhopp som barnboksförfattare.
Precis som genren påbjuder så slutar det rosenrött och romantiskt – manuset får idétorka och störtdyker och gullighetsfaktorn blir tyvärr lite hög. Elf är en förutsägbar men charmig bagatell, sevärd framförallt för Will Ferrell som gör ännu en briljant insats. (Betyg: 6/10)
Terry Zwigoffs BAD SANTA är gjord av ett helt annat virke och är snarare en anti-julfilm. Billy Bob Thornton – i en roll som egentligen var tänkt för Bill Murray som hoppade av till Lost in Translation – spelar Willie, en avgrundsdjupt bitter, livstrött, alkad och nerdekad man som försörjer sig som varuhusjultomte – tillsammans med en dvärgkompis (Tony Cox) som agerar tomtenisse drar de från köpcenter till köpcenter och rånar dagskassan i skydd av natten.
Bad Santa är svart, kolsvart. Willie är ett sannskyldigt as som är extremt ful i mun (någon har räknat ut att ordet ”fuck” droppas 147 gånger) och hatar sig själv och alla andra. Han är ständigt packad, pissar ofta ner sig där han sitter i sin stol med tomteskägget på trekvart och ber de rödkindade barnen han har i knät dra åt helvete. Det låter inte särskilt kul på papperet och efter att den första muntra chocken lagt sig så tröttnar man på den uppgivna stämningen – det är bara för bedrövligt allting. Sen börjar man njuta och det är när man inser att tvärtom mot vad genrens regler föreskriver (se Groundhog Day m fl) så kommer Will INTE att försonas med sig själv och bli snäll, och det känns lika oväntat som befriande.
Terry Zwigoff lättar inte på trycket utan håller den kompromisslöst sunkiga linjen rätt igenom vilket är imponerande och sanslöst icke-kommersiellt. Orgien i snusk och svordomar blir ännu roligare med tanke på att manusförfattarna Glenn Ficarra och John Requa innan Bad Santa bara skrivit fabelmatinén Cats & Dogs. Billy Bob Thornton som var så fantastisk i The Man Who Wasn’t There och Monster’s Ball lägger ännu ett porträtt av en stukad man till meritlistan – han är makalöst bra.
Bad Santa var ursprungligen ett projekt för bröderna Coen men det var nog bra att de släppte det, med tanke på hur menlösa de blivit de senaste åren. Terry Zwigoff som gjorde den lysande Ghost World häromåret skonar ingen och har gjort en film som är knepig att tycka om, men stannar man efter första halvtimmen blir man belönad. Nu håller han på att filma Daniel Clowes serie Art School Confidential med John Malkovich i en av rollerna, så vi håller tummarna att det blir lika bra. (Betyg: 8/10)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar