In i Dimman

Sorgligt men sant: John Carpenter har inte lyckats klämma ur sig en hygglig film på snart 20 år (hans senaste Ghosts of Mars från 2001 var bara för bedrövlig) men i gengäld så börjar yngre förmågor plundra hans back-katalog i jakt på bra historier. I vintras kom remaken på Attack mot polisstation 13 med (ulp!) Ethan Hawke (släpps direkt på dvd i augusti, recension kommer) och i höst vankas en annan av hans milstolpar, Dimman/The Fog från 1980, om en liten kuststad i Kalifornien som ruvar på en fasansfull hemlighet och på hundraårsjubiléet hemsöks av onda andar som kräver hämnd på stadsborna - allt i skydd av en ogenomtränglig och ominös dimbank som sakta rullar in över gator och genom dörrar.

Jag såg om den på dvd (fin special edition med kommentarsspår och nygjord dokumentär finns på midprice) och den håller fortfarande - i vanlig ordning bygger Carpenter effektivt upp en isande stämning från första rutan med minimalistisk elektronmusik och stilla bilder på natt-tysta gator (aldrig har kombinationen rökmaskin och slow motion varit mer väl använd). Att låta hela berättelsen ramas in som en legend berättad för ett gäng mörkrädda barn av en fiskargubbe (i skådepelarnestorn John Housemans gravallvarliga gestalt) är ett annat snilledrag som får filmen att kännas än mer som en ond saga.

Nu har Rupert Wainwright (med den hyfsade exorcismthrillern Stigmata under bältet) tagit sig an The Fog och remaken har USA-premiär i oktober. Tom Atkins och Jamie Lee Curtis är utbytta mot Tom Welling (Stålis i Smallville) och Maggie Grace (den sexiga blonda surpuppan i Lost) men den mest lyckade castingen är Stevie Wayne, en av de coolaste rollfigurerna i filmhistorien: en sexig och mörkröstad dj som sitter högst uppe i en ombyggd fyr och vänder plattor och rapporterar väder i direktsänd nattradio. I originalet var det Adrienne Barbeau (då fru Carpenter och obeskrivligt sassy), i nyversionen indiefavoriten Selma Blair, vilket känns passande.

Hur som helst, trailern släpptes häromdagen och lovar gott - vi håller en tumme att filmen blir lika rafflande som originalet.