Att läsa Palahniuks senaste visade sig bli en smula knepigt när man är småbarnsfarsa. Man hänger i parken medan barnen leker, fiskar upp boken för lite quality time, nån annan dagisförälder frågar "Åååh vad läser duuu då?".Man ger dem boken och de tittar på baksidan: "Six hundred dudes. One porn queen. A world record for the ages. A must-have movie for every discerning collector of things erotic. Cassie Wright, porn priestess, intends to cap her legendary career by breaking the world record for serial fornication. On camera. With six hundred men. SNUFF unfolds from the perspectives of Mr. 72, Mr. 137, and Mr. 600, who await their turn on camera in a very crowded green room."
"Eh, jahaaaa." Och så mumlar man nåt om att det var han som skrev Fight Club. Och stoppar tillbaks boken i väskan och pratar om den senaste sjukdomen på dagis istället.
Tyvärr kom jag bara halvvägs. Palahniuk vill göra en sociologisk djupdykning i porrsvängen men fastnar i beskrivningar av feta snubbar som trycker i sig chips och dip i väntan på att få några minuters penis time med den bedagade porrdrottningen. Kladdigt barfotakliv i kisset vid pissoaren, guacamolerapar, hängigt kött med brunkräm över rynkorna. Och? Ibland slagkraftigt skrivet, oftast lite däst och enahanda. En av de förväntansfulla är övertygad om att han är Cassies okända son, men jag kom aldrig till upplösningen, då filminspelningen verkar gå från gangbang till snuff, om titeln håller vad den lovar. Chuckens svagaste bok på ett tag. Eller vad tyckte ni?
Tidigare texter: Haunted och Rant.
Andra bloggar om Chuck Palahniuk, Snuff, böcker, litteratur
2 kommentarer:
Jag tycker bara Chuck har gått downhill sen "Non-fiction" kom ut. Gillade inte "Haunted" och kom inte ens igenom "Rant".
Jag gillade inte heller "Haunted". Läste dock klart den, men den lämnade mig rätt ledsen då jag faktiskt älskat nästan alla hans andra böcker som jag läst.
Min personliga favorit är helt lart "Survivor", tätt följd av "Lullaby" och "Diary" som bägge är equally briljanta. Även "Invisible Monsters" är galet bra, men placerar sig på tredjeplatsen för min del. Dock var jag inte jätteförtjust i "Choke", även om den var långt ifrån dålig - klart läsvärd. Mitt hjärta blöder över att höra att även "Snuff" och "Rant" kanske inte är lika bitterljuvligt bra, men jag hoppas innerligt på "Pygmy"! Snälla TJUCK, kom tillbaka, allt är förlåtet!
Skicka en kommentar