onsdag 28 november 2007

Jag fick feeling (igen)



Det har varit så tokigt mycket hype kring Anna Järvinen men det som förvånar mig mest är att väldigt få jämfört henne med The Sundays. Hennes röst är ju tamigtusan IDENTISK med Harriet Wheelers gudabenådade pipa på flera låtar - lyssna på introt till fantastiska "PS, Tjörn" och hör en snabbsummering av Sundays sista två album. Det är snudd på kusligt!

Anna Järvinen är den felande länken mellan Harriet Wheeler och Lisa Ekdahl - när hon ibland närmar sig den senare och gör Svensk Vispop (om än med Dungen/indievibbar) är det inte riktigt lika kul. Men Jag fick feeling är mestadels lysande, till och med när hon sjunger om att hon lyssnar på en tjej som är jättebra på flöjt.

Jag var tvungen att plocka fram de gamla skivorna med Sundays för att kontrollera och blev så oerhört fast i dem igen, som ett slag i magen med en riktigt mjuk och kindvarm kudde. Reading, Writing & Arithmetics är ju obligatorisk i alla popnördars skivhylla men den har jag i princip lyssnat sönder - istället är det Blind, deras andra, som jag faller för. Jag blev smått besviken när den kom 1992, den lät i mina öron alltför såsig och mogen (ett ord som - - hade en negativ klang) efter indiepopfesten som var Reading, Writing.

Men åren har gått och nu låter det helt perfekt. Och även sista skivan Static & Silence från 1997 har sina absoluta toppar, inte minst den helt oemotståndliga singeln "Summertime". Sen blev det tyst. På wikipedia (under en obeskrivligt gräslig akrylmålning av Harriet) står det att paret Wheeler och Gavurin, idag hela 44 bast båda två, "are focusing on raising their two children" men de borde väl vara tonåringar snart? Det vore så sagolikt härligt om Sundays kunde göra en comeback. Till den dagen kommer lyssnar jag om och om igen på "More" från Blind och får en tår i ögat.

Andra bloggar om: , , ,

4 kommentarer:

Johansson sa...

Jag håller "Reading, writing..." topp5 på 90talet, men minns efterföljaren som rätt trist

..men det var ju en 12-13 år sen. Litar på dig, Conie och kollar upp efterföljarna igen.

Conan sa...

Gör det, Johansson! Tänk på att vi blivit 12-13 år äldre sen sist och numera är mer mottagliga för det lite mognare soundet hos sena Sundays.

Saint sa...

När jag läste Markus Larsson's recension i Aftonbladet av Anna's skiva kände jag mig manad att kommentera via e-mail:

Hej Markus .

Har frånvaron av liknelser med Sundays att göra med att du aldrig hört dem eller vill du inte stöta dig med Anna ?

Micke

....

Han svarade att han aldrig hört talas om dem ?!?!?! Yeah Right .. hahaha

jonas sa...

Jag föll som en fura när blind kom. Det var inte Blur och Stone roses gjorde mig till indiekille, det var the Sundays med blind. Reading är ju också förstås strålande. Och ja, P.S. Tjörn låter exakt som The Sundays - inte bara rösten. Anna måste ju själv ha lyssnat en del på de. Sedan att halva popjournalisteliten inte känner till The sundays är ju bara sorgligt....