Nytt dvd-magasin fastnar i grabbträsket

Den brittiska film- och musiktidningen Uncut, som på senare år givit gubbmekkat Mojo tuff konkurrens i att vara den mest museala och bakåtblickande kulturprodukt som människan hittills uppfunnit, har knoppat av sig. Första numret av Uncut DVD släpptes nyligen och fokuserar helt och hållet på, eh, dvd.

Varje filmtidning med självaktning har förstås en fyllig dvd-avdelning, våra egna Ingmar och Stardust har lyckats hyfsat men saknar det vältrande i extramaterial, boxar och special editions som formatet kräver. De tidningar som varit vigda åt dvd har i gengäld haft allvarlig slagsida åt hemmabiopulande nördmän som skriver hellre än bra. Pålitliga Empire har hittills varit bäst med en välmatad dvd-sektion som fått lite mer utrymme i och med omgörningen för några nummer sen. Men i en tid när man fortfarande kan beställa R1-dvd:n till en film innan den hunnit gå upp på bio i Sverige, och man ofta sittandes i biosalongen redan under förtexterna längtar efter att få dra igång special edition-dvd:n och sjunka ner i tv-soffan (senast för min del War of the Worlds) så behövs ett renodlat och kvalitativt dvd-magasin.

Enter: Uncut DVD som i förstone känns kul och snyggt formgiven men efter en genomläsning visar sig vara så försjunken i ett kanoniserat gäng av filmiska badasses - både framför och bakom kameran - att det gränsar till satir. Clintan är omslagspojke och ägnas ett (iofs välskrivet) retrospektiv, och i övrigt betar man av alla the ususal suspects: Sam Peckinpah, Steve McQueen, Klaus Kinski, John Carpenter, Tarantino, Marlon Brando, Walter Hill, Jack Palance, Dennis Hopper, Oliver Stone, etc etc ad infinitum.

Kort sagt nästan alla coola filmsnubbar man som kille född mellan 1960 och 1980 förväntas se upp till. Visserligen bjuds det på artiklar om Breakfast Club, Powell/Pressburger och Jarmuschs Dead Man också, men känslan av att man läser ett bihang till nåt nummer av FHM eller Loaded från 1999 är stark. Men men, i brist på annat lär jag nog köpa nästa nummer också - den ligger trots allt fint på kaffebordet.