Trailer-pepp: Scary Movie 4

En katolsk präst blir kallad till ett hus för att utföra en exorcism. Plågad av Satans ondskefulla närvaro svettas, plågas och kämpar han i en vanvettig brottningsmatch mot det onda. Flugor samlas och surrar upp ett öronbedövande oväsen, rummet skakar, iskyla blandas med outhärdlig hetta. Så är allt plötsligt över - de goda krafterna vinner och prästen pustar lättad ut. Och vi klipper till en helbild där det visar sig att kyrkans utsände i hela scenen suttit på muggen och kämpat mot ett osedvanligt elakt anfall av rännskita.

Är det här kul? Mja. Jo, lite, eftersom det är en patenterad tough guy som James Woods som dragit på sig Max von Sydows avlagda prästkappa och tramsar loss med en så påtaglig entusiasm att man måste kapitulera. Scenen inleder Scary Movie 2, och efter den är det stadigt downhill, ett tröttsamt geggande i tits'n'ass, korkade b-boys, jättestora spliffs och vild lyteskomik, alltsammans smått outhärdligt trots en del begåvade filmparodier insprängda bland bögskämten och David Cross från Arrested Development på rollistan. Roligast för nördar är ju passningarna till andra filmer och där var Wayans-klanen frustrerande slöa: att låta en vuxen skådis räddhågset titta in i kameran och gny "I see dead people" är ju inte parodi utan slapp och fratboyanpassad igenkänningshumor, och alltför ofta bara en brygga till nästa skämt om Marlon Wayans tokroliga jätteafro.

Men precis när man trodde att bröderna Wayans höll på att köra Scary Movie-franchiset i botten - konstnärligt alltså, ekonomiskt har filmerna gått sinnessjukt bra från dag ett och varit en fin kassako för Dimension Films som lyckats dubbelt upp: först tjänat en tunna pengar på Scream-trilogin och sen ännu mer på att driva med densamma - kom den obligatoriska trean och gav serien ett rejält uppsving. David Zucker och Pat Proft, två av pennorna bakom de klassiska Airplane!, Naked Gun och Hot Shots!-serierna, hade tagit över spakarna, plockat in sina gamla kumpaner Leslie Nielsen och Charlie Sheen, och pressat fram ett tajtare och bättre manus. Ojämnt som tusan, vilket genren bjuder, och den snart åttioårige Nielsens deadpan-stil hade tappat en del skärpa, men med några helt underbara scener där den gamla goa Zucker/Abrahams/Zucker-mixen av metafilmiska absurditeter, smart drift med genrekonventioner, rent puerilt trams och brutalt slapstickvåld verkligen svängde. Som när Charlie Sheen i en sublim parodi på Signs kommer fram till olycksplatsen där frugan Denise Richards kvaddat bilen och försöker åskådliggöra exakt hur skadad hon blivit med hjälp av kvistar, wienerkorv och en donut... it kills me every time.

I april kommer fyran och trailern lovar gott, med småroliga parodier på War of the Worlds, The Village, Saw, The Grudge och ett gäng andra, samt en krystad cameo av Dr Phil. Leslie Nielsen som barnbokslyssnande George W Bush funkar, och jag skrattade gott åt "Tom Ryans" euforiska soffhoppning hos en alltmer panikslagen Oprah-lookalike. Vi håller en tumme att det håller hela vägen. Se trailern här!