torsdag 30 november 2006

J-Mac

Jo, Studio 60 börjar ta sig igen, efter en liten dipp. I förrförra avsnittet var Sorkin tillbaks på banan (Kjells kärleksförklaring till scenen med mobilen var fin), och i måndags var det snudd på ännu bättre: snygga hopp i kronologin (precis som i West Wing), kul att se Mark McKinney från The Kids in the Hall i ett vettigt sammanhang igen, skönt att Jordan McDeere kom ut som gravid efter ett par tre avsnitt med bylsiga blusar, uppknäppta trenchcoats och pärmar strategiskt hållna framför magen (det är underhållande att plöja message boardet på IMDb där det spekuleras hej vilt, kan det vara Jack, Matt eller Danny som gjort henne på tjocken? Eller som en spelevink gissade, Ed Asner).

Men bäst var, igen, Steven Weber: det blev bara en scen men det räckte. Bara hans sätt att i förbigående kalla Jordan för "J-Mac" efter den kapsejsade intervjun var sjukt roligt. Jag börjar längta till nästa avsnitt av Studio 60 med samma förväntan som till förra säsongen av 24. I loves it!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Visst gillar man Mark McKinney! Genom Marks medverkan framför kameran når Studio 60 dessutom nya meta-tv-höjder då hans uppgift också är att assistera Sorkin med just sketcherna i showen.
Dessvärre är det väl just sketcherna som upplevs som svaga - de är helt enkelt sällan särskilt roliga.

För vidare läsning
Can Studio 60 Be Saved?
http://www.slate.com/id/2151608

Conan sa...

Ouch! Att se dem i utskriven form är ju ännu jävligare.

Om Sorkin tidigt hade insett sina begränsningar som sketchförfattare kunde han ju låtit bli att visa dem - som i West Wing, när ett helt avsnitt kunde handla om ett extremt viktigt tal och det slutade precis när Bartlett gick på scen. Det hade kunnat bli rätt snyggt.

Vi får hoppas att McKinney kan få fason på skämten innan det är för sent...