Jag har sett alla Alien-filmer och båda Predator men aldrig varit så nördig att jag varit nere med Aliens vs Predator-franchiset som väl mest är ett kostnadseffektivt sätt för 20th Century Fox att kräma ut ytterligare några (eller snarare väldigt många) spänn på rättigheterna till två populära rymdmonster. Och första Alien vs Predator-filmen av (ökände) Resident Evil-regissören Paul WS Anderson var rejält usel - men drog in en sjuk massa pengar på bio, så tvåan var oundviklig.
Förhandsreportaget i Empire i höstas lovade faktiskt gott - fortfarande inga kända skådisar (ettan sportade åtminstone Aliens-veteranen Lance Henriksen) men heller ingen bajsnödig intrig om upphittade pyramider under Antarktis utan mer klassisk monsterfilm. Och tvåan, med den lätt pretentiösa titeln Aliens vs Predator: Requiem, levererar faktiskt. Smått otippat en oerhört trevlig mix av monsterfilm, science fiction, high school-rulle (inklusive en arisk bully och helt omotiverad T&A), rejäl action och generöst med splatter. Karaktärerna är extremt, intill irritation menlösa, med millimeterdjup och backstorys ihopslängda på en kafferast - men vad gör det när tempot är så rappt och monstrena såpass underhållande.
Två faktorer styr upp riktigt bra stämning. Den ena är att man för en gångs skull inte kört CGI utan satsat på old school-upplägget med stuntmän i monsterdräkter (maskerade av mörker och liberala doser av störtregn). Det känns otroligt uppfriskande och gör mirakel för "trovärdigheten" eller vad man nu ska säga.
Det andra är att man icket snålat med blodet. Filmen bjuder på mucho gore och är smått obönhörlig - barn, djur, pappor, mammor - alla får smaka på monstrens vrede och blir skinnflådda levande, halshuggna eller på annat sätt lemlästade. Särskilt en sekvens inne på BB är rejält jobbig och rekommenderas inte för havande.
Hela upplägget har otroligt lite med Ridley Scott eller James Cameron att göra, och aliens-monstrens läskighet bygger till väldigt stor del på att man sett och älskat de "riktiga" filmerna. Men det är blodigt, trashigt, och totalt underhållande. 'Nuff said.
Andra bloggar om: Aliens vs Predator, Aliens, Predator, science fiction, film
4 kommentarer:
sorry conan, men AvsP 2=inte OK.
Ett sömnpiller där de taffliga effekterna försöks gömmas i ett ständigt mörker. Man ser ju fan ingenting! Jag kräver inga djupa karaktärer direkt, men här fanns det ingen man kunde fatta sympati för. Sämre än första AvsP om möjligt.
SÄMRE än första? Nu får du lägga undan crackpipan...
Jag recenserade nyss den förlängda DVD-versionen i min blogg...
Gött! Två dvärgar är väl rimligt, men det där med att det var så mörkt (som jag läst på andra ställen också) var inte ett problem på bio.
Skicka en kommentar