Fun with Dick and Jane

Jag är inte direkt hyperaktuell med detta, men passa på innan den går ner för Fun With Dick and Jane är just nu det roligaste man kan se på bio. En remake på Ted Kotcheffs sjuttiotalskomedi med George Segal och Jane Fonda i huvudrollerna, nu utbytta mot Jim Carrey och Tea Leoni som Dick och Jane Harper, ett lyckat övre medelklasspar med fet villa, fin bil och utomhuspool på gång. Dick är mellanchef på ett konglomerat och karriären verkar gå spikrakt uppåt när han utses till presskontakt inför en viktig intervju - i själva verket är företaget konkursmässigt, Carrey får storögt ta mediasmisket och se jobbet, framtiden och tillgångarna gå upp i rök.

Fun with Dick and Jane kommer i kölvattnet efter förra årets lyckade antiglobaliseringsfeelgood In Good Company och är en lika underhållande satir över medelklassangst, statusjakt och corporate greed. Jim Carrey håller sig oväntat lugn och släpper fram Tea Leoni, som efter att ha tränat i Spanglish och Hollywood Ending blommar ut som en komedienne av stora mått - hon är helt orädd och djävulskt rolig, och bland det bästa med filmen är att hon inte är en bifigur som bara reagerar på Carreys tokerier utan aktivt driver på deras uppsluppna förvandling från förnöjda waspare till taffliga bankrånare i roliga lösskägg. Ett så samspelt och jämlikt äkta par - jämlikt i betydelsen lika roliga - har jag nog inte sett sedan William Powell och Myrna Loy strösslade kvickheter och löste brott i The Thin Man-filmerna. Så bra är det.

Birollsgalleriet bjuder också på guld. Alec Baldwin gör i stort sett samma roll som i Elizabethtown, charmig ärkekapitalist med ett hjärta av sten - han gör det ledigt och prickar in en giftig Bush-parodi på kuppen. Richard Jenkins (aka Nathaniel Fisher Sr i Six Feet Under) som spelar kriminell chef med sin sedvanligt sorgsna dignitet är som alltid ruggigt sevärd, även om han spelar full med en finess som blir lite väl mycket lokalrevy ibland.

Jag hade - av oklar anledning - noll förväntningar på Fun with Dick and Jane och njöt i fulla drag av filmens smartness, ohämmade knasigheter och oväntat brutala ton. Fattas bara annat när Judd Apatow (med Freaks & Geeks och 40 year-Old Virgin på meritlistan) haft ett finger med i spelet.